Zauvijek

Tiden känns knapp, och vintern närmar sig.
Jag finner mig själv drömma mig tillbaka till sommarens ljusa dagar, sommarens varma dagar och sommarens långa dagar. Tiden bara springer ifrån mig, jag hinner inte ta in allt, jag hinner inte njuta av mitt liv. Jag önskar att jag bara kunde slippa denna press på mig, slippa allt detta stressande som gör mig så deprimerad. Jag vill bara kunna göra saker som att gå till jobbet utan att behöva ha skuldkänslor över att något är oklart.

Älskade du lyser upp mina dagar, du gör mig till den lyckligaste i hela världen! Vi är ämnade för varandra, Zauvijek!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0