Gulligaste jag sett...
Zeljo moja
Hiljadu zelja u meni disu,..
Alla tårar som någonsin runnit för dig, alla mina tårar som visat hur sårad jag var.
All den smärta som runnit med mina tårar.
Jag orkar inte mer..Ikväll orkar jag inte mer!
All den smärta som runnit med mina tårar.
Jag orkar inte mer..Ikväll orkar jag inte mer!
.., Zivim da me tvoje ruke opet zagrle..
Ja prezime hocu tvoje
En kall vintermånad har börjat, första dagen i november har hunnit ikapp oss och vi närmar oss allt mer nyår.
Jag har alltid sett på nyår som en ny start, har jag inte lyckats med en viss grej under det nuvarande året så har jag chansen att antingen lägga det bakom mig eller från och med nyår verkligen ta tag i det.
Dock kan jag tycka att jag själv överskattar nyår ur den synvinkeln, varför tänka på nyår ( en sådan speciell kväll) på det viset. Jag har på senare tid börjat tänka på det som en romantisk natt där jag och älskling påbörjar ett nytt år tillsammans.
Att veta och känna hans närvaro i det ögonblicket är oslagbart, han ger mig sådan styrka, med honom existerar inga hinder, ingenting är omöjligt! Samtidigt blir jag så svag av hans kärlek, jag vill bara sjunka in i hans famn, låta fingrarna vandra över honom och höra hans underbara skratt.
Hjärtat skriker för fullt efter honom varje gång vi är ifrån varandra, ögonen svider och jag vill bara krossa allting runtomkring.
Jag tror att alla har sin kärlek, då man inte kan leva utan den andra. Vi kan alla relatera till varandra och den känslan men varje förhållande är unikt och individuellt. Jag kan ungefär förstå hur personer som är kära och älskar någon känner, men samtidigt tvivlar jag på att någon verkligen riktigt förstår hur jag känner för min ljubav!
Det vi har, det har ingen annan, vi har något som ingen förstår helt och hållet. Vi har kärlek som slår allting och det finns absolut ingenting som skulle kunna rubba våra hjärtan. Jag längtar tills vi blir familj, ja prezime hocu tvoje..
Jag har alltid sett på nyår som en ny start, har jag inte lyckats med en viss grej under det nuvarande året så har jag chansen att antingen lägga det bakom mig eller från och med nyår verkligen ta tag i det.
Dock kan jag tycka att jag själv överskattar nyår ur den synvinkeln, varför tänka på nyår ( en sådan speciell kväll) på det viset. Jag har på senare tid börjat tänka på det som en romantisk natt där jag och älskling påbörjar ett nytt år tillsammans.
Att veta och känna hans närvaro i det ögonblicket är oslagbart, han ger mig sådan styrka, med honom existerar inga hinder, ingenting är omöjligt! Samtidigt blir jag så svag av hans kärlek, jag vill bara sjunka in i hans famn, låta fingrarna vandra över honom och höra hans underbara skratt.
Hjärtat skriker för fullt efter honom varje gång vi är ifrån varandra, ögonen svider och jag vill bara krossa allting runtomkring.
Jag tror att alla har sin kärlek, då man inte kan leva utan den andra. Vi kan alla relatera till varandra och den känslan men varje förhållande är unikt och individuellt. Jag kan ungefär förstå hur personer som är kära och älskar någon känner, men samtidigt tvivlar jag på att någon verkligen riktigt förstår hur jag känner för min ljubav!
Det vi har, det har ingen annan, vi har något som ingen förstår helt och hållet. Vi har kärlek som slår allting och det finns absolut ingenting som skulle kunna rubba våra hjärtan. Jag längtar tills vi blir familj, ja prezime hocu tvoje..
